Race report, Örserum

Efter att ha stillat hungern solokvist på lördagkvällen med en gryyyym kycklingpasta (se recept längst ner) och ett glas av det i Danmark inhandlade underbara vinet Canaja stod cykelmeck inför tävlingen i Örserum på programmet. Just det...blandade en underbar Birchermüssli också som mellanmål innan starten...

Byte till tävlingshjul innebär bland annat växeljustering och ibland också bromsjustering. Efter tre år börjar jag lära mig åt vilket håll jag skall skruva för att få växleriet att rulla utan oljud, hoppande kedja eller andra oönskade beteenden... På 404:orna sitter dessutom en mer tempobetonad kassett för att jag skal kunna trycka på ytterligare lite utför. Jag vet ju att rullande banor är en fördel för mig som är lite tyngre då jag kan ha med mig farten utför in i nästa uppförsbacke och över krönet- där vinner jag mycket tid. DOCK...det finns en brytpunkt där backen är för lång och där jag istället tappar fart i förhållande till de lättare åkarna.

Jag tipsar gärna om en enkel mekvagga till cykeln vilket gör livet som amatörmekaniker mycket lättare. Stället som Biltema har är dock inte avsett för en Wilier Cento Chrono...

Lördag morgon och det regnade verkligen...och var 12 grader kallt. Tryckte ner gröten i halsen och gjorde en sista check innan Mattias och Linda hämtade mig. Sen stod en stor morgonkaffe på programmet. Efter Jönköping var det som att köra rätt in i tropikerna med en häftig dimma som rullade nerför bergsväggarna mot Vättern. Det fanns dock inget tropiskt med siffrorna på termometern. Lite sena framme i Örserum fanns ingen tid att pilla ludd i naveln på utan det var bara rätt in i omklädningsrummet, byta om, fylla flaska och preppa cykeln med två Enervit Liquid Competition på styret. Tryckte också ner en Enervit PRE-SPORT i halsen för säkerhets skull. Ingen reservtub med på resan idag. Så här i efterhand hade nog resultatlistan tillåtit ett byte om det hade behövts...

Jag gick ut hårt på simningen och tappade bara en halv minut till Fredrik S-A och ändå simmade jag 10 sek långsammare än förra året. Fredrik gjorde en bättre T1 än jag då jag fipplade med nummerlappen. På cykeln kände jag dock hur avståndet till hans vita rygg krympte hela tiden och vid rundningen efter 1:a varvet var jag om honom. Det innebar att jag låg två efter Haglund som alltid är stark - sen kom Göran och hade som strategi att värma sig genom att trycka på i uppförsbackarna...vart tog begreppet "jämn effekt" vägen? Strax efter kom Fredrik igen och sen låg vi länge på 10 meters lucka och jag såg att Fredrik reste sig upp och började veva på armarna för att få ut varmt blod i fingrarna. Görans strategi verkade ta ut sin rätt och när jag kände att han började sacka valde jag att gå om i oron över snabba cyklister bakom oss. Första cykelvarvet gjorde mer ont än andra - det var uppenbart svårt för mig att få fart på benen och pulsen höll sig relativt högt genom hela cyklingen. Banans utseende gör sitt till men jag undrar vad jag behöver göra för att få det där goa släppet i cykelbenen. Cykeln gick på 1:07:04 mot 1:07:50 förra året - godkänt!

Jag var sen ur skorna inför T2 och så kall att det var struligt att hitta hjälmspännet och ännu struligare att dra på de nya supersnabba Saucony Kinvara...tappade 15 sek på Fredrik och hade Göran 10 meter bakom när jag lämnade växlingsområdet utan att känna tårna. Fryser jag måste de andra också frysa, tänkte jag och konstaterade lite strategiskt för Göran att mina tår var bortdomnade. Svaret kom direkt att han inte ens kände fötterna...och därefter hörde jag honom inte mer...benen trummade på i skön fart och de nya dojjorna gjorde verkligen sitt jobb. Plockade nog något på Fredrik första varvet men sen tappade jag ca 5 sek/varv men hade span på honom hela tiden. Stark genom hela tredje varvet trummade benen på med känslan av oförändrad fart. Jag hade bestämt mig för att INTE ta någon dricka på sista varvet - jag vet hur sänkt jag blir om jag sätter i halsen... Lika förbannat sticker jag ut näven och tar en vattenflaska och sätter den till munnen och suger ner vatten i fel strupe - hostan kommer omedelbart och en våg av svaghet sköljer över kroppen samtidigt som vägen svagt lutar uppför. Fan, oxå - fanfanfanfan! Stick to the plan, Stan! Fjärde och sista varvet kändes något tyngre men jag hade hyfsad återhämtning efter hostattacken ändå och jag var på 39:19 en knapp minut efter Fredrik i mål. Samma löpning förra året gick på 44:54 - tack alla mina intervallkompisar! Av kylan fanns inget kvar - motorn var igång och värmen på plats i hela kroppen och känslan var av att jag nog hade kunna jaga på i samma fart ett tag till. Gött!

Nu blir det nytt fokus på långa löppass för att vänja kroppen inför Kalmar, mer dedikerad långdistansträning utomhus på simningen och fortsatta försök att hitta mer kraft i cykelbenen. Sluta också med allt snaskande som jag haft så svårt att låta bli under de senaste veckorna - undrar vad jag lider brist på? Zink eller självkontroll inför godisskålen?

Just det - receptet kommer här:

Stek och koka ihop nedanstående:

2 nedskurna kycklingfiléer

1 hackad charlottenlök

1 vitlök

1 nypa torkad chili (sån där svinstark som man får till Phad Thai)

salt

2 dl Kelda Chunky Skogssvampsoppa

Koka riktigt god och fast pasta - gärna penne köpt i riktig pastaaffär...och rör ner i den väl ihopkokta kycklingsåsen... Hur gott som helst!

Så här gör jag Bircher Müssli:

Blöt fiberflingor i osötad äppelsaft/juice, gärna över natten. Vid servering - häll på din yoghurt och rör ner torkade bananchips, hackade hasselnötter och valnötter, en nypa pumpakärnor, hackade dadlar, russin och halvtinade hallon. Rör runt försiktigt, häll upp - toppa med valnöt och en slinga honung.

Funkar gryyyymt bra 2,5 h innan start! Och kanske också i en flaska på långa tävlingar....

Smaklig måltid!