Inlägg

Visar inlägg från 2014

I can. I Will.

Bild
Söndag morgon och jag sitter i ishallen och blir enormt imponerad över den uppvisning jag ser på isen. Åkarna på isen är mellan åtta och tolv år och lägger enormt mycket tid på sin träning och deras föräldrar lägger enormt mycket pengar på utrustning. Det krävs ett hängivet engagemang från både åkarna och från omgivningen.  Det är en vanlig tidig söndagsmorgonträning och det snurras, hoppas, vrids och vänds i fantastiska krumbuktiska och akrobatiska övningar. Jag har inte en chans att hänga med ens med ögat för att förstå vad de egentligen gör. Jag ser också en massa kasande på isen, avbrutna piruetter, vurpor och fall. Jag ser modstulenhet, smärta och behov av tröst och någon som bara kan ta emot. Tänk om alla dessa avbrutna piruetter, vurpor och fall inte hade inträffat. Tänk om barnen inte upplevt modstulenhet, smärta och behov av tröst och någon som bara kan ta emot.  Hade de då upplevt glädjen av att till slut nå framgång, av att ta sätta piruetten med sex snurrar, att ta

En kort stund hos Audi i Göteborg

Bild
Jag behöver en ny bil. Jag vill ha en ny bil. Jag vill köpa en ny bil. För ett par veckor sedan satte jag mig i en Audi Q5 och blev riktigt förtjust. Bilen var en inbytt fd tjänstebil som gått 10 000 mil, årsmodell 2011. Utrustningsmässigt är den helrätt. Jag och säljaren är dock lite oense om vilket som är rätt pris... Detta är bakgrunden - jag vet vad jag vill ha! Idag hade jag möjlighet att stanna till hos Audis begagnatcenter på Jolengatan i Göteborg. Jag parkerade mitt fordon utanför entrén och gick laddad in i bilhallen full av förväntan över att få ta del av vad butiken hade att erbjuda. Det är inget nytt - jag möts av ett gäng män i svarta pikétröjor, någon med kaffekopp i handen, någon annan slöbläddrandes i en produktkatalog och en tredje dito sysselsättning i en GP. Fel - jag möts inte, jag tar mig till dem och känner mig som ett ufo när de de tittar på mig. Till slut frågar den mest hungrige säljaren om jag behöver hjälp. Ja tack, säger jag - Jag vill gärna köpa en Audi

St Anton på två hjul

Bild
Redan efter 300 meter var graden av anfåddhet nära att trilla över kanten för det hanterbara. Pulsmätaren visade Ok siffror och effektmätaren sa att jag låg under tröskeleffekt. Samtal gick bara att föra stötvis och jag förstod verkligen inte vad som var galet. Förmodligen var det ovana vid höjd som gjorde sig gällande när vi gav oss ut på andra dagens sträcka bestående av 110 km cykel och ca 2500 höjdmeter. Sträckan gick från Österrikiska Lech till Burgois i Italien via St Anton och en sväng in i Schweiz. Så här i efterhand hade jag ingen koll alls på var vi var någonstans - jag var alldeles för upptagen med att njuta av de fantastiska vyerna som sträckningen bjöd på. I själva verket verkar inte de som bor här heller veta var de är. Antingen förstod de inte mina fråga om var vi befann oss eller så spelar det helt enkelt ingen roll. Kossorna går och bjällrar där de gör, husen ser likadana ut, alla pratar någon form av weird tyska och man betalar med Euro. Skit samma om man då är i Ös

GoreTex Quattrathlon, dag 1 & 2

Bild
Avresedagen innehöll en del bestyr; hantverkare, jobb, packning och annat småfix. Dagen började storartat med att jag fick gängorna från sadelstolpen i handen när jag lossade på skruven för att lyfta av sadeln. Trasiga invändiga gängor är inte något jag fixar sådär bara. Nåväl, ett besök hos morgontidig järnhandel gav dels en längre insexbult som jag hoppas löser problemet genom att det kanske finns lite gängor kvar i änden av gänghålet. Annars blir det traditionell bult och mutter. Som vanligt helt ostrukturerad packning med Volbeat på högsta volym landade löpargrejjor i cykelväskan och cykelgrejjor i resväskan. Vi har fått veta ganska lite om vad vi skall ha med oss så packningen blev helt chansartad. Allt jag vet är att vädret kan vara ganska ombytligt. Jag gillar att resa oplanerat. Jag gillar att överaskas av handleder längs med vägen och saker och ting blir ju sällan som planerat ändå. Eller? Oavsett kan jag varmt rekommendera Pulled Pork Wrap på Landvetter flygplats - under

Race report, RM-Brons långdistans

Bild
Med en massa, verkligen massa, bra cykelträning i benen, 2 timmars simning i våtdräkt och klart minskad frekvens på löpträningen var det med rätt "slarvig" inställning jag åkte till Motala. Jag var helt otävlad i år - en del nya prylar och en rätt stor osäkerhet på löpformen. Veckan innan bestod av ett, i och för sig ljuvligt, simpass från Tjyvahålan runt Tyludden till stora stranden, ett bassängpass, ett löppass med 3x1300 m i miltävlingsfart och ett lagtempo i pissregn med Bure. Alla pass var i och för sig med mycket god känsla...så förhoppningarna om ett riktigt bra race skvalpade i bakhuvudet... Efter Wolfframs introduktion är jag beroende av min insimning. Kl. 06:00 drog jag, efter en flaska Carboloader, på mig min insimningsdräkt Sailfish G-Range (!!!) och hoppade i en skapligt kylig Vättern. Helt stilla, lagom kyligt i luften och med skön känsla simmade jag några bojar ut, kollade vägen in mot uppgång och åt sen frukost på Best Western. Mycket bra start på raceday!

Möbelpolish

Bild
När jag började med min triathlonsatsning mötte jag en massa människor som insprerade och hjälpte mig att nå den framgång jag gjort. Min träningsfilosofi har jag alltid drivit själv men när det gäller prylar och bra-ha-grejjor så har nog Kaj Munck varit den som givit mig absolut bäst råd. Kajjan som han kallas var för något år sedan den svensk som gjort flest Ironman. Han är skogstokig och i höstans körde han IM Kalmar och åkte sedan raka vägen till Köpenhamn för att köra IM där dagen efter. Kajjan delar med stor värme och många sköna skratt med sig av sina erfarenheter i allt från kedjelås via vattenflaskor till Zipphjulens hemligheter. Att tillbringa en kväll i Kajjans garage är sann cykelonani. Nu ser jag att jag får lov att inspirera på motsvarande sätt. Nya triathleter kommer till mig med frågor och funderingar i allt från hur man skall hitta tid i tillvaron att träna samtidigt som alla andra pusselbitar skall hanteras till ramstorlek och val av cykel. Det är fantastiskt inspire

Öl i Lökken

Bild
  Prognosen lovade strålande sommarväder och en något tilltagande nordlig vind. Frågan jag ställer mig är som alltid om jag skal göra det som är riktigt kul eller det som jag är i störst behov av. I enklare termer betyder det en fråga om jag skall cykla eller springa. Med tanke på förra årets succé var svaret inte lång borta. Klart vi drar till Danmark. Stena Line har ju monopol på färjetrafiken från Göteborg och har tagit bort den grymma snabbfärjan kl. 07:00. Istället går slöfärjan kl. 09:00. Det passade oss egentligen rätt bra för då han vi med en frukostbuffé på ett hotell nära danamrksterminalen. Vilken smakstart! Tyvärr visade det sig att färjan var fullbokad och paniken över att kanske behöva springa långt istället började gry i mig. Som tur var lyckade Jocke snacka med oss för 600 spänn per biljett. Det var 501 kr mer per biljett än vi räknat med... Överfarten tillbringade vi på rygg med en handuk som huvudkudde. Sover riktigt gott gungad av vågor. Vi lämnade in väskorna

Förberedelser och prokastrinering

Bild
Med drygt tre veckor kvar till sommarens A-race i Motala borde jag börja toppa. Så blir det inte eftersom jag tänker ägna även innevarande vecka åt att köra ner mig ordentligt. Säsongen tar ju inte slut i Motala... I Motala är det riksmästerskap på ITU's långa distans och då är det 4k simning, 120 km cykel och 30 km löpning som gäller. Tävlingen är också VM-kval till 2015 och om jag kommer bland de 18 bästa är jag direktkvalificerad till tävlingen. Det vore fantastiskt roligt att få köra ett VM på hemmaplan. Träningen inför Motala består mest av långa cykelpass med inslag av tröskelintervaller. Just nu kör jag gärna 4x15-minuter på i snitt 340 W under en 16-milarunda för att tömma kroppen. I tillägg kör jag 4 minutersintervaller på 380W på ett brett kadensregister Monarken och de suger rätt fint i benen. Jag brukar börja på 75 RPM höja med 5 RPM per intervall upp till 90 och sedan ner igen. Steal with pride! I söndags hade jag ett riktigt bra löppass när vi sprang 12k med fart

GORE-TEX Alpine Quattrathlon

Bild
Nu skall det äventyras! 24-27 juli kommer jag köra GORE-TEX Alpine Quattrathlon (otroligt svårt att uttala...) tillsammans med drygt 30 andra löp- och cykeljunkies under ledning av bland andra Jan Frodeno. Du kan också vara med - Jag tycker verkligen du skall gå in på  GORE-TEX Alpine Quattrathlon's hemsida för att läsa mer eller ta dig direkt till anmälningssidan här . Det är dock den enkla biten - sen gäller det att få vänner, bekantar, svärmödrar, kusiner, kollegor och (alla) andra i din omgivning att rösta på dig. På hemsidan står det mer om hur urvalet går till. GORE-TEX, Asics och Gore Bike Wear står för utrustning, resa, kost och logi - vi deltagare står för att förmedla våra upplevelser i ord och bild på olika sociala kanaler. Fantastiskt kul och inspirerande!  Vi kommer köra fyra discipliner under fyra dagar i fyra länder. Första delsträckan är en fjällöpning över 25 km och 1200 höjdmeter med start i Tyskland och mål i Österrike. Andra dagen kör vi 140 km landsvägsc

Vindtunneltest VCC - första reflektion, 2014-03-22

Bild
Foto: Christer Hedberg Sitter i soffan trött och nöjd efter en lång dag i Anders, Rogers, Calles och Lindas händer på Volvo Cars vindtunnel. För snart två år sedan började jag fila på en idé om att få göra som de stora grabbarna gör - jag ville testa min tempohoj i en vindtunnel. I de internationella triathlontidningarna läser jag med jämna mellanrum om hur proffsen optimerar sin performance genom att prova sin utrustning i vindtunnel. Klart att jag, en Age-grouper skall få ta reda på om alla min dyra utrustning är köpt förgäves - kanske räcker det med att skruva av flaskstället på sadeln och så sitter IM-cyklingen som en käftsmäll på 4:30. Redan i min första kontakt med Volvo Cars möttes jag av en öppenhet och ett intresse för mina tankar och mitt projekt. Det tog inte lång tid förrän vi hade bokat en preliminär helg och vi diskuterade i detalj hur fasen vi skulle kunna sätta upp våra cyklar på den hyperkänsliga utrustningen som 2007 uppgraderades för en sådär 250 MSEK. Datum b

Ett verkligen unikt projekt!

Bild
Jag älskar att skapa tokroliga projekt knutna till triathlonvärlden. Det kan handla om coachandet på Playitas och det kan handla om mina egna träningsläger. Det kan också handla om egna träningsupplägg och det kan handla om att hjälpa andra att nå sina mål genom bollplankande. Just nu håller jag på att sjösätta ett det fräckaste och outstanding mest unika projekt som mig veterligen drivits igenom i triathlonsverige.  Volvo Cars dvs de som tillverkar personbilar byggde runt 2006 om sin klimatvindtunnel till en vindtunnel avsedd för att göra aerodynamiska prover i samband med utvecklingen av nya bilar. Vindtunneln är konstruerad som en oval och där hjärtat är en fläkt på 8,15 meter driven av en ABB motor rätt bra många KW. När den går för fullt drar den lika mycket effekt som hela Alingsås. Hjärnan är en mycket avancerad våg på vilken bilen monteras och som på något smart sätt är upphängd i hydrauliska lager med en uppsjö av givare och styrsystem. Vågen flyter alltså i praktiken p

Tyler Durden

Bild
Tyler Durden! Smaka på det namnet! Utan sammanhang låter det ganska slätstruket och skulle kunna höra till en man som går upp på morgonen, klär på sig en kostym som inte tvättats eller strukits på några veckor, knyter en fläckig slips runt halsen, pussar barnen hejdå när de går till skolan och åker sedan kommunalt till jobbet han befinner sig på för att förtjäna brödfödan. Men det är inte Tyler Durden. Tyler Durden är ett alter ego till en kille som jag inte vet namnet på. Tyler skiter i konventioner, är helt oberoende av materiella ting och hävdar att de till slut äger dig. Han är mer utmanande än vad de flesta någonsin vågar drömma om och han kan ändå inte pinka på en pissoir när andra tittar på. Personen vars alter ego han gestaltar är motsatsen. Tyler gör som han vill. Han gör det han tror på och det som gör skillnad för honom. Han är ingen egoist - jag skulle säga att han är omtänksam och generös. Han skapar utrymme för människor i sin närhet. Igår satt jag på Monarken och t

West Coast Triathlon Camp, 2014

Bild
Sitter i soffan med en Vitargo Gainer Gold, ett glas rött vin och en skål med SIA's apelsinchokladglass efter ett riktigt, riktigt bra intervallpass på Monarken. Jag gillar min Monark - så mycket att jag saknar den starkt emellanåt. Jag kan längta till känslan den ger mig i benen - känslan av så precis kunna balansera på den fina linjen mellan total mjölksyrakollaps och kraftfulla tramptag med tryck i kroppen. Idag blev det 6 x 4min @ 4,5 Kilopond och 80 RPM vilket ger 360 Monarkwatt vilket jag hoppas är riktiga watt. Detta är ett pass jag leendes kommer tänka på när jag river av de 12 milen i Motala - där vill jag dominera AG-klasserna och jag tänker skaffa mig ett så stort försprång att lättviktarna inte hinner springa ifatt mig. Jag vill kliva av cykeln oberörd och känna att jag är starkast. Jag vill köra så hårt att jag vet att de som jagar är ordentligt slitna. Det är på monarken nu i vinter jag skall lägga grunden till att det händer. Vill du träffa andra triathleter som

Nu är det watten som gäller

Bild
1994 satte jag mig för första gången på en spinningcykel på Olympic Fitness Center i Göteborg. Det räckte - jag var helt hooked av guppdynamiken, av känslan av att vara i en bubbla, av hur musiken så enkelt styrde intensiteten och av hur otroligt skönt jag mådde efteråt. Jag gick Schwinn Johnny G's instruktörskurs och 1995 hade jag fasta klasser på Olympics schema. Mitt exhibitionistiska drag gödslades frisk i takt med att deltagarantalet på klasserna växte. Vi var hårt drillade på Olympic. Vi hade oerhört krävande kunder och konkurrensen mellan oss instruktörer var stenhård. Vi var många som odlade vår egen stil för att nå framgång. Min väg till framgång bestod av sann ärlig hård cykelträning... Alla de timmar jag sedan 1995 har skavt spinningsadel inomhus har jag såklart med mig i benen idag. Jag känner min cykelkropp oerhört väl. När jag strax före jul körde en 90-minuters klass för Triathlon Väst gjorde jag ett test. Jag bestämde mig för att guida deltagarna genom klassen