Den ultimata utmaningen

Som du vet är jag svag för flygplatser ! Så ljuvligt att min Floridaresa då utgår från en sådan - bra start! "Vafan, står det RINNY på rumpan?" Det var inte utan att jag fick klippa till mig själv i huvudet för att fatta att jag såg rätt. De tre första milen skulle jag ju sänka pulsen på och verkligen gå defensivt men att jag efter 3 mil cyklade om Miranda Carefrae talade ju ett helt annat språk. Damproffsen startade 5 minuter innan oss och jag hade redan under de tre första milen passerat några tjejjer med "P" på vaden. Dagen före Raceday kände vi inte igen Florida. Bortsett från temperaturen kändes det mer som en novemberdag på svenska västkusten med blåst och regn på tvären. Havet såg precis ut som det gör en blåsig och regnig sommardag i Tylösand. Det innebär emellertid ett vatten som jag känner mig extremt bekväm i. Jag och Fredrik S-A hade ett par fina simturer till Tylön och tillbaka i meterhöga vågor så jag hoppades verkligen på att de förhållandena sk

Jag älskar flygplatser. Sen har jag svårt att säga om det är den faktiska miljön, själva sammanhanget att resa eller mångfalden av människor att betrakta som skapar attraktionen.   Flygplatser är en plats för möten och avsked, permanenta eller tillfälliga. För mig är det en plats som andas förväntan och förhoppning och det är en plats där drömmar börjar och där uppnåenden (bra ord!!) stadfästs. För mig är det en plats där jag blir omhändertagen på sätt och vis. Gör jag inte som jag blir tillsagd kommer jag inte dit jag skall eller når mina mål (!!!). När jag befinner mig på flygplatser gör jag det i olika skepnader. Ena gången är jag på flygplatsen för att transportera mig till ett kundmöte, förhandling eller annan aktivitet som är direkt knutet till brödfödan. Då är jag kostymklädd med välputsade skor, färgmatchat bälte, en välstruken snygg skjorta, kanske en löst knuten Burberryslirre och med en stressad uppsyn och ett något forcerat beteende som förbannar oc