Nollsummespel?


Under de sista veckorna har jag haft förmånen att kunna köra några dubbelpass där det första passet varit ganska intensiv cykling i form av kvartsintervaller. Det andra passet har varit löppass - antingen i form av brickpass på strax över 60 minuter - både distans och intervall. Känslan på löppassen har varit lättdrivet löpsteg, snabba fötter och en skön känsla av fart.
Det är löpkänslor jag inte haft på riktigt länge!

Jag kör två simpass i veckan om vardera 3k. De håller ganska hög intensitet och relativt korta starttider. Passen är generellt sett uppbyggda kring brutna 600-ingar. Vi är i vattnet 06:40 och brukar sätta handen i kaklet på sista 50:an kl. 07:30 om vi skött oss. Det funkar inte för mig att äta nära träning så jag är inte påfylld när jag hoppar i vattnet - det har alltid funkat kanon. Mina simpass känns just nu kantiga, tunga, långsamma, energikrävande och sega.
Det är simkänslor jag inte haft på riktigt länge!

Cykla har jag inte gjort ute sen Jesus gick i kortbyxor känns det som. Däremot har jag trampat ganska mycket inomhus i effektspann från jobbigt till überjävligt jobbigt och med pulsnivåer hela vägen upp till illrött. Passen är aldrig kortare än 60 minuter...
Det är cykelkänslor jag älskar att känna!

Nu till saken - jag har lagt av drygt 2 kg sedan innan jul. Självklart bidrar det till förbättrad löpförmåga och löpkänsla - men jag funderar på om det också bidrar till den försämrade känslan och upplevda oförmågan i simbassängen. Kan det faktum att jag vid en viss nivå fetmassa på kroppen har ett bättre vattenläge än vid en mindre nivå. Ok - kanske är jag djärv i mitt påstående att det är fettmassa jag tappat men så säger spegeln. 3 veckor på Las Playitas i april får väl tala till mig om det i själva verket muskelmassa i cykelbenen jag lagt av... Då skall jag ändra strategi bums!
Frågan är om jag måste skola om mig i min simning? Just nu känns det kantigt, krängigt, jobbigt och långsamt - som sagt... Det lär finnas övningar för att hitta vattenläget - igen...
Skall jag lägga tid på att hitta simningen igen eller skall jag räkna med att viktnedgången ger utrymme för ytterligare löpförbättringar UTAN att tappa cykelbenen? En Speed Concept 9.5 är nämligen värd att drivas av grymma påkar!

Las Playitas förresten...det finns fortfarande platser på den extrainsatta veckan 20-27/4 - avresa från Arlanda. Mina två favoritpass att leda är de individuella tempointervallerna jag satt ihop från Antigua och ut till kusten 2xToR. Det faller ca 200 höjdmeter ner till kusten och det är en fläskig utmaning att köra jämt. Det är tre mil upp till Antigua och varje temposträcka är 15k. Det andra favvopasset är Las Playitas - Corralejo ToR där vi går längs kusten upp, tar ett kort pit-stop för påfyllning och sedan fräser vi hemåt i samlad trupp. I januari hade vi förmånen att få åka den rundan med Rasmus Henning och min ambition är att så skall det bli även i april. Okay - ytterligare ett favoritpass är ju rundan som går söderut med en riktigt seg klättring från Pared för mellanlanda för fika i Pajara. Sedan är det klättring upp till ett randomöppet fik med grym utsikt på toppen i Betancuria. Om det är stängt där har vi en reservplan i Llanos de la Concepcion.

Ses vi?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

När är bra gott nog?

Whines2Whales 2018

Jag köpte en lott...