Vamos a la Las Playitas!
Bäst förberedd vinner är ett koncept som man kan anamma... men som tur är är både "bäst" och "förberedd" relativa begrepp :-)
En av de viktigaste förberedelserna inför ett träningsläger är benen... Släta ben är liksom kvittot på att det är OK att glida i korta cykelbyxor. Det finns de som upplever att kvinnor i vår och andra sporter måste fightas mot omgivningens förväntningar på vad tjejer och kvinnor egentligen skall hålla på med. Käre, läsare jag ber dig verkligen betänka de normer som vi stackars manliga triathleter till grunden måste bryta ner och bekämpa med alla till buds stående medel för att vinna ett berättigande att ha släta och glänsande ben...DET kan man kalla ett jämställdhetens slagträ! Vi vill ha och kommer in i döden hävda rätten till släta och silkeslena ben tillsammans med korta cykelbyxor - Vive, jambes rasées!
De sporter jag håller på gör mig van att resa med många väskor och tunga och skrymmande väskor. När vi skulle hem från 8 veckors windsurfande i området kring Perth i mitten på 90-talet kom vi rätt brunbrända och enligt oss själva ganska läckra till flygplatsen med duktigt mycket övervikt i bagaget - vi själva hade dock inte ett gram övervikt... Min strategi blev att leta upp incheckningsdisken med den snyggaste tjejen bakom och sedan slå på den svenska charmoffensiven och just då hade jag ganska gott självförtroende i frågan. Snabbt blir jag dock varse om att den oerhört söta tjejen gjorde sin första dag bakom disken och hade sin mentor med sig hängandes över axeln - kan meddela att hon släppte inte ett gram övervikt utan att ta betalt... Det tog jag dock igen på flygplatsen i Marrakech i Marocko när jag efter 14 dagars intensivt windsurfande blev jag av en bastant mustachprydd madam skarpt beordrad att lägga upp hela brädfodralet på vågen - ett fodral jag visste vägde minst 70 kg. "Skall det vara nödvändigt?" försökte jag och fick bara ett argt morrande tillbaka samtidigt som jag såg att den vita fradgan började sippra ut ur ena mungipan på damen. På något sätt lyckades jag få ett knä under hela paketet och balansera av vikten till 30 kg på vågen så jag klarade mig förnämligt. Jag tror fortfarande mustachdamen funderar på hur det gick till...
I morgon ligger cykeln väl nedpackad i en vanlig cykelkartong jämte en massa annat bagage som inte får plats i resväskan och som dessutom funkar fint som vaddering. Kartong är otippat bra att packa cykel i och dessutom är de gratis hos många cykelhandlare som med glädje ser att kartongerna försvinner utan ansträngning.
Packning är för mig en aktivitet som med fördel företas så nära in på avresan som möjligt och under relativt stor tidspress. Helst drar jag igen dragkedjan på resväskan när taxin till flygplatsen står utanför och tutar. Jag måste vara stressad när jag packar och jag måste packa minst två väskor samtidigt. Det gör inget om jag inser att packtejpen till cykelkartongen är slut kl. 20:00 kvällen innan avresa - det gör tillvaron mer spännande. Jag vill gärna framhålla att jag ännu inte glömt något av vitalt värde eller att mitt system försatt mig i knipa på något sätt...vad jag vet...
Vi har 40 deltagare i olika nivåer på lägret och det är med glädje jag ser hur ett antal deltagare på olika sätt ger uttryck för hur de spänner bågen genom att klassificera sig till gruppen "erfarna". I rollen som ledare är en av utmaningarna att verkligen få samtliga deltagare att i verkligen få utrymme att flytta sina gränser. Om grupperna blir inbördes ojämna kommer vi att hantera det genom att snabba cyklister får loopa i uppförsbackar osv. Det kommer att bli riktigt bra. Vis av förra årets läger kommer jag i år att vara kit'ad med kedjebrytare, andra verktyg och "första hjälpen"-paket. Jag kommer också plocka med mig mer nutrition än jag själv behöver för att säker veta att vi får hem alla deltagare - särskilt de som valt att spänna bågen lite hårdare vid valet av grupp och jag hoppas verkligen att jag ges tillfälle att dela ut lite extra socker på slutet av passen. Det viskas om att den danske proffstriathleten Rasmus Henning skall med på ett av våra längre pass - och det ser jag fram emot - i
Eftersom jag har ansvaret för cykelpassen, deras upplägg och sträckning så har det varit en massa kul förberedelser framför www.bikeroutetoaster.com - en ypperligt bra sida för att skapa och dela kartor med inritade rutter. Jag kommer jobba för att hålla stort fokus på cykelträningen under veckan och jag kommer på helt eget initiativ att initiera kortare löppass efter cykelpassen för de som är på humör. Om du sitter där och funderar på hur upplägget för gruppen "erfaren" ser ut har du veckans pass nedan - och upplägget för aprilveckan ser i det stora lika dan ut. I slutet på vecka 1 fanns två (2) platser kvar till aprilveckan där deltagarantalet är begränsat till 60 personer.
Tisdag:
Lättare cykel el. löp
Genomsim i bassäng
Onsdag:
Morgonlöp, 7-9 k
Open Water
Torsdag:
Växlingsträning
Oplanerat och "frivilligt" cykepass
Distanslöp >60min
Fredag:
Simning, fartpass
Lördag:
Sprinttävling
Vila/Aternativ träning (får se vad jag kan hitta på för bus...)
Simning, Distans
Söndag:
Simning, Distans
Måndag:
Simning, fart
Cykel, intervallpass X antal varv med vila mellan varje
Kvällslöpning
Tisdag:
Morgonjogg
Hemresa
Kommentarer
Skicka en kommentar