Vinterspinning

När jag för 10 år sedan instruerade Spinning på mycket anrika Olympic Fitness Center i Göteborg hade vi ruggigt tryck på klasserna. 35 av 50 cyklar var fullbokade en vecka innan klassen och folk köade länge för släppet av de sista 15 platserna en timme innan start. Spinning var nytt, det var inne och jag upplever att det förändrade synen på gymverksamheten - alla kunde vara med och köra - och våra kunder såg snabbt många positiva effekter med träningen. Varje gång jag mötte mina 50 deltagare utanför de blå dörrarna på våning tre kände jag direkt förväntningarna slå emot mig som ett basebollträ mot pannbenet - ny musik! nya mål! ny pepping! nytt upplägg! Don Davies briljerade såklart med sina DJ-erfaranheter och sitt enorma musikurval. Våra kunder var enormt krävande och vi instruktörer öppnade upp för dem att vara det! Det vara bara att antingen ducka eller ta smällen och visa var skåpet skulle stå - självklart duckade vi aldrig...då hade vi inte instruerat på Olympic!

Jag hade samma goa känsla som på Olympictiden när jag gled upp på spinningcykeln inför knappt 40 förväntansfulla deltagare på den vinterspinning jag satt upp för Triathlon Väst Och FK Herkules. Lätt nervös faktiskt - med en skaplig blandning på musiken och en välplanerad klass var det ändå pirrigt...inte pga bristande tro på förmåga utan mer för att magen fullständigt strejkat i två dagar med ovanligt täta toabesök som alltför snabbt påkallats utan någon förvarning. Att då sitta på en spinningcykel med 40 förväntansfulla cykelraketer framför mig utan att kunna göra nödutryckning kändes lätt pirrigt...Trots strejkande mage hade vi en härlig 2-timmars session med utrymme att jobba med hög intensitet. Fick feedbacken att det uppenbarligen krävs lite spinningvana för att kunna trycka upp pulsen utan att benen stumnar - tur att vi har 5 tillfällen kvar innan träningslägret på Mallorca.

Nästa gång blir det tunga backar!