Långfinger i luften

Kidsen sover, Jenny jobbar på annan ort och jag hittade en Delicatoboll i kylskåpet i källaren. Eller hittade och hittade...jag har gått och sneglat på den ett tag - den har liksom legat där och lurpassat lite och just ikväll efter en förmiddag med cykelpoesi i Marks kommun så kände jag för att vekna och ge efter. Vilket härligt val! Dagens cykelpass på 3:09 innehöll 2x30 min (38 och 36-snitt där 36:an inleddes med Ubbhultsbacken...) och 2x15 med snitt på 38 och 42 km/h. Rätt fräsigt tryck i benen och med riktigt skön känsla efter en veckas fokus på simning och löpning. Bra cykling är oslagbart - känslan av så snabb återhämtning att du när pedalen når kl. 12 kan trycka på med full fräs igen är enorm. Tänk dig sedan väl insliten asfalt, total frånvaro av bilar, lagom ondulerad vägsträckning med väldoserade kurvor så är lyckan total. Total var den idag fram tills dess att en linjebuss från Västtrafik bestämmer sig för att köra ut framför mig för att chauffören skall slippa stanna...Snart 40 år och hyfsat redig, välutbildad och adekvat person men jag kunde ändå inte låta bli att hissa upp det där välanvända långfingret - och Oj!!! vad mycket bättre det kändes.

Det finns ett antal andra "företeelser" i livet just nu som också förtjänar ett långfinger i luften men som den hyfsat redige, välutbildade och adekvate snart 40-åring jag är skall jag låta bli att hissa upp det nämnda fingret i offentligheten här på bloggen. Lite strategisk är jag allt! Min gode vän Johan tycker att jag har det i luften tillräckligt ofta ändå...

Nästa vecka tänker jag vila i lite större utsträckning. Det innebär inte frånvaro av träning men jag känner att jag inte förmår tillgodogöra mig mer träning så en minitoppning tror jag är modellen. Därefter blir det full tryck till i två veckor med en massa härlig fartträning i kombination med minskad volym.

Tills nästa gång - kom ihåg att vila är en av de viktigaste grenarna i triathlon!