Jag vill lägra...

Säsongen 2010 är inte på långa vägar slut - jag ligger på högre volym träning nu än jag någonsin gjort. Jag jobbar 80% för att klämma in ytterligare ett par timmars träning. Min viljan att dricka alkohol är nära nog 0, zipp, zero och min kropp fullkomligt suger i sig all näring den blir tilldelad. Min kropptemperatur är säkert en halv grad högre än normalt utan att jag har feber. Mitt tunnelseendet blir allt tydligare, jag går från att vara disträ :-)) till att vara fokuserad och jag är svårare än normalt att ha att göra med om jag missar ett träningspass. Jag kalkylerar alla resor i löp- och cykelmöjligheter. Min benägenheten att stoppa en Alvedon i förkylda barn och dra iväg dem till skola/dagis är större nu än någonsin - särskilt om det gäller tisdag eller torsdag förmiddag. Tur att Jenny kan balansera upp den benägenheten med något större ansvarsfullt agerande! Jag kan lägga 1500 spänn på ett par nya däck men att investera 99 spänn på ett par hela strumpor drar jag mig för in i det längsta. Mina träningskläder har en benägenhet att hamna först i tvättkön och fullkomligt utmanövrera underklädestvätthögen. Jag köpte 6 nya par kalsingar till sonen i går... Den fina hinnan på diskbänken efter sportdryckspulvret sitter hårdare och hårdare och jag sprider kladdiga förpackningar från barer och kolhydratladdare runt omkring mig. Kollegorna får stå ut med att dela kontoret med min cykel, mina svettiga cykelkläder och en betydande del av min garderob som måste vara på kontoret för att få logistiken att funka. De får också stå ut med att riskera att komma på mig naken i kontorstrinetten kokandes en Tortellini Pollo al dente sin Crema e sin Leche e sin totti (Lättkokt Tortellini med kyckling utan vare sig grädde eller mjölk - i själva verket utan något jävla gott tillbehör alls...). Därefter riskerar de att få se mig hälla ner anrättningen i halsen på kortare tid än det tar att uttala delikatessens namn. Frukostsmoothien har kroppen använt innan bussen stannat på Kungsportsplatsen och fruktfatet på kontoret använder jag ogenerat. Yogaklassen på måndagkvällen blir till en tävling och jag funderar till och med på att ställa upp i lokala cykelklubbens KM i tempo...med självklara ambitionen att vinna!

Hur fasen kommer det sig att jag sitter här och funderar över vart vårens träningsläger skall gå för att få bästa utdelning på investerat kapital/investerad tid? Vet inte riktigt...och väntar med den analysen till 14 november - men en sak vet jag...jag vill lägra på nåt varmt och backigt ställe våren 2011. Och jag vill till Kona 2012...shit, nu har jag sagt det i skrift - det bara slank ur mig - fingrarna liksom bara bankade på tangenterna - det var som om tangentbordet bara bestod av bokstäverna i den meningen. Shit-nu är det ingen återvändo, ingen utväg, beyond all regrets...