LSD

Äntligen har blir jag förstådd! Äntligen någon som kan relatera till min förtvivlan! Äntligen en person som kan relatera till den nedbrytande känslan, den förstörda ekonomin och, efter trippen, frågan om det verkligen var rätt investerad tid. En frände på FunBeat kommenterade och stöttade i min upplevelse.
Nix, jag talar inte om en drogtripp - jag talar om Long Slow Distance-löpning. Jag talar om känslan som LSD-löpningen ger. Det känns jobbigt att löpträna långsamt - steget blir tyngre, fötterna är kvar i marken längre och hälisättningen mer markerad. Det kan inte vara med de upplevelserna jag skall lära mig att bli en bättre löpare, eller? Jag har inga problem att springa långt och länge men att hålla för låg fart tror jag är menligt för löpträningen just med tanke på att jag helt enkelt springer på ett mycket mindre "rätt" sätt...och som alla triathleter vet - du blir bra på det du tränar - och jag tänker inte bli bra på att springa orätt, tungt och oekonomiskt. Från och med nu går jag ut med lite högre takt än tänkt och håller ett rappt och högt steg hela vägen...varje gång tanken är LSD och döper om träningen till LMD - Long Mediumspeed Distance...

Jag tror faktiskt att ovanstående gäller även för simträningen. Min uppmaning är att i varje armtag simulera skarpt läge. 50 meter "bada" mellan två serier handlar inte om att slarva av 50 meter för att sänka pulsen - det handlar om att hitta tillbaka till ett ordnat effektivt armtag inför nästa serie.

Mot kvalitet i distansträningen!

Kommentarer

  1. Tanken med LSD löpning är väl att man skall kunna lägga in den några månader under aktiv vilosäsong för att kroppen skall kunna återhämta sig efter alla maxprestationer under tävlingssesongen,men visst det kan kännas segt tungt och omotiverande men om man tänker på vad det ger i längden så blir det lättare. Tack för en fin blogg och lycka till med din träning.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

När är bra gott nog?

Whines2Whales 2018

Jag köpte en lott...