Krämpor och ursäkter
Jag hävdar att vi triathleter är relativt sett skadefria. Relativt? Yepp - i relation till hur mycket vi tränar så hävdar jag att vi är det. En bra vecka i Q2 lägger jag 15h på träning. Det motsvarar 2h om dagen + en vilodag. På de timmarna skall jag hinna med två simpass, två cykelpass och minst två löppass. Om jag varit löpare hade säkert 5 av de 6 hypotetiska passen varit löpning. Var är skaderisken störst? Retorisk fråga!
En del triathleter är ändå skadade. Mycket hänger säkert ihop med tidigare idrottsbakgrund - själv är jag ju simmare och har därför hela knän och fotleder. En del lever med kroniska åkommor och en del har mer eller mindre regelbundet återkommande skador - regelbundenheten verkar ibland ligga ungefär i fas med tävlingarna...
Jag håller på att lära mig att helt bortse från alla negativa faktorer som kan påverka Den Ultimata Utmaningen - skador är såklart en av de jag har störst respekt för - särskilt nu när förberedelserna för VM i Clearwater står för dörren. Jag skall ju in i en mängdträningsperiod och kroppen måste funka till 110%. Därför måste jag skriva av mig de krämpor som jag sitter inne med. Kanske kan det fungera som terapi och att den listan likt en medicinman på ett magiskt sätt trollar bort allt eventuellt ont...det skrivna ordets makt är ju ganska stort.
Så här kommer en aktuell lista över krämpor:
1. Tandvärk nere till vänster när jag äter glass
2. Nagelsvamp på höger och vänster stortå
3. Lätt smärtande vader sedan Kalmar
4. Ömmande område, stor som en 5-krona bak på hälen - misstänkt lik en hederlig "Achilles Tendon Bursitis"
5. Polyp i vänster öra
Kan inte komma på mer just nu...ingenting av ovanstående oroar mig mer än hälen som är riktigt irriterande och kräver nog mer än en lista för att läka...på morgonen går jag inte utan att halta kraftigt och sedan avtar smärtan under dagen. Smärtan kom över en natt ca två veckor innan Kalmar och ger inte med sig men verkar inte heller bli värre. Jag masserar och använder gel...dock inte Enervits energigel utan något typ Voltaren. Begreppet "vila" finns tyvärr inte just nu...efter Clearwater men fram tills dess så måste jag hålla ihop oavsett vad jag skall behöva stoppa i mig för att döva smärta/obehag. Jag vet...riktigt omoget!
Nu släpper jag krämporna och lovar att aldrig använda nagelsvampen som ursäkt för någonting..inte någon av de andra krämporna heller!
En del triathleter är ändå skadade. Mycket hänger säkert ihop med tidigare idrottsbakgrund - själv är jag ju simmare och har därför hela knän och fotleder. En del lever med kroniska åkommor och en del har mer eller mindre regelbundet återkommande skador - regelbundenheten verkar ibland ligga ungefär i fas med tävlingarna...
Jag håller på att lära mig att helt bortse från alla negativa faktorer som kan påverka Den Ultimata Utmaningen - skador är såklart en av de jag har störst respekt för - särskilt nu när förberedelserna för VM i Clearwater står för dörren. Jag skall ju in i en mängdträningsperiod och kroppen måste funka till 110%. Därför måste jag skriva av mig de krämpor som jag sitter inne med. Kanske kan det fungera som terapi och att den listan likt en medicinman på ett magiskt sätt trollar bort allt eventuellt ont...det skrivna ordets makt är ju ganska stort.
Så här kommer en aktuell lista över krämpor:
1. Tandvärk nere till vänster när jag äter glass
2. Nagelsvamp på höger och vänster stortå
3. Lätt smärtande vader sedan Kalmar
4. Ömmande område, stor som en 5-krona bak på hälen - misstänkt lik en hederlig "Achilles Tendon Bursitis"
5. Polyp i vänster öra
Kan inte komma på mer just nu...ingenting av ovanstående oroar mig mer än hälen som är riktigt irriterande och kräver nog mer än en lista för att läka...på morgonen går jag inte utan att halta kraftigt och sedan avtar smärtan under dagen. Smärtan kom över en natt ca två veckor innan Kalmar och ger inte med sig men verkar inte heller bli värre. Jag masserar och använder gel...dock inte Enervits energigel utan något typ Voltaren. Begreppet "vila" finns tyvärr inte just nu...efter Clearwater men fram tills dess så måste jag hålla ihop oavsett vad jag skall behöva stoppa i mig för att döva smärta/obehag. Jag vet...riktigt omoget!
Nu släpper jag krämporna och lovar att aldrig använda nagelsvampen som ursäkt för någonting..inte någon av de andra krämporna heller!
Kommentarer
Skicka en kommentar