Taper
Yes, yes, yes...
Så går jag äntligen i den sista veckan innan stor tävling. Den fysiska belastningen avtar markant genom att de långa, hårda och utmanande träningspassen försvinner och ersätts med pass av mer feelgood-karaktär. En sista lite urvridning kan väl hända kommer på onsdag innan Carboloadern tar allt större plats i dieten. I takt med att den fysiska belastningen avtar ökar den mentala minst lika markant. Det är denna veckan hjärnan fullständigt bombarderar mig med alla tvivel? Hela min kropp skruvar upp sensitiviteten tiofalt...en nysning, en stram muskel, rassel från kedjan eller en växel som inte sitter direkt - jag reagerar direkt och åtgärdar det som kan åtgärdas...Frågorna hopas i huvudet...
- Har jag tränat tillräckligt mycket?
- Slutade jag med de långa distanspassen för tidigt?
- Har jag fokat på rätt disciplin?
- Sprungit för mycket?
- Cyklat för lite?
- Har jag kört för hårt?
- Har jag kört för löst?
- Har jag givit mig för lite återhämtning?
Frågor som är helt meningslösa att överhuvudtaget ägna en tanke åt nu. Det är frågor som är helt onödiga att spendera energi på. Det finns ingen bot mot "fel" svar på någon av frågorna nu - det som är gjort är gjort och denna veckan går det bara att skapa kaos och försämring.
Det känns därför mycket bättre att jag styr om mina tankarna till saker som är energigivande under denna taperveckan.
- Nya keramiska lager i zipporna, både fram och baknav liksom i rollerboysen
- Nya lagom insprungna K-Swiss Kwicky Blade
- Fett tryck i cykelbenen
- 3:30-fart på intervallerna i förrgår
- go känsla i våtdräkten
Jag kan säga att ikväll var det kö hos Kajjan - och jag var lika nöjd som vanligt när jag åker därifrån ed en tight, tyst cykel.
Kom ihåg Chrissie Wellingtons kloka sentens: hellre 10% undertränad än 1% övertränad!
Så går jag äntligen i den sista veckan innan stor tävling. Den fysiska belastningen avtar markant genom att de långa, hårda och utmanande träningspassen försvinner och ersätts med pass av mer feelgood-karaktär. En sista lite urvridning kan väl hända kommer på onsdag innan Carboloadern tar allt större plats i dieten. I takt med att den fysiska belastningen avtar ökar den mentala minst lika markant. Det är denna veckan hjärnan fullständigt bombarderar mig med alla tvivel? Hela min kropp skruvar upp sensitiviteten tiofalt...en nysning, en stram muskel, rassel från kedjan eller en växel som inte sitter direkt - jag reagerar direkt och åtgärdar det som kan åtgärdas...Frågorna hopas i huvudet...
- Har jag tränat tillräckligt mycket?
- Slutade jag med de långa distanspassen för tidigt?
- Har jag fokat på rätt disciplin?
- Sprungit för mycket?
- Cyklat för lite?
- Har jag kört för hårt?
- Har jag kört för löst?
- Har jag givit mig för lite återhämtning?
Frågor som är helt meningslösa att överhuvudtaget ägna en tanke åt nu. Det är frågor som är helt onödiga att spendera energi på. Det finns ingen bot mot "fel" svar på någon av frågorna nu - det som är gjort är gjort och denna veckan går det bara att skapa kaos och försämring.
Det känns därför mycket bättre att jag styr om mina tankarna till saker som är energigivande under denna taperveckan.
- Nya keramiska lager i zipporna, både fram och baknav liksom i rollerboysen
- Nya lagom insprungna K-Swiss Kwicky Blade
- Fett tryck i cykelbenen
- 3:30-fart på intervallerna i förrgår
- go känsla i våtdräkten
Jag kan säga att ikväll var det kö hos Kajjan - och jag var lika nöjd som vanligt när jag åker därifrån ed en tight, tyst cykel.
Kom ihåg Chrissie Wellingtons kloka sentens: hellre 10% undertränad än 1% övertränad!
Lycka till på lördag! /Odda
SvaraRadera