WCTC 2013
Hej igen, bloggen!
yr.no spådde regn, regn och regn. SMHI lovade regn, regn och regn. Jag började förbereda mig för en blöt helg med kalla och frusna lägerdeltagare. Gore Tex-jackan var framme och likaså de långa vita vintertightsen med windstopper - de jag ser ut som något hämtat ur Star Wars i.
West Coast Training Camp 2013 blev det bästa lägret jag arrat hittills. Underbart väder, nyfikna och entusiastiska deltagare, storartade tränarinsatser och en fantastisk supportcrew.
Fredag 24/4
Med besök från både Oslo och Åkersberga som jag inhyst på Hotell 11 rullade vi mot ICA MAxi 06:30 för att hämta upp Långedragsfolket i Kungsten 06:40. Redan här verkade det vara trevligare med samtal och konversation än cykling så jag fick dra lite extra i kopplet. Efter kort introduktion rullade ett träningssuget gäng söderut mot Hallands öppna landskap.
Statoil i Varberg är ett säkert vattenhål på vägen söderut. De har gott kaffe och jäkligt trevlig personal. Just i fredags var dock deras kunder mindre trevliga. Jag stod utanför entrén när en herre i snickarkläder kommer ut fräsandes något om"jävla cyklister" varvid jag frågar om han var förbannad. Han låter då meddela att han minsann inte har tid att stå i kö för att få skita och han passar på att fråga om jag skall ha bajs på mig. Underbart sur kille... Hans humör blev inte bättre när jag högt konstaterade att han inte verkar vara så blyg av sig och därför kanske kan nöja sig med att hasa ner brallorna i dikeskanten. Samtidigt som mannen med lätt spänd kroppshållning och tå-aktig gångstil drog sig mot McDonalds hörde jag bara mer mummel om cyklister.
Efter Pit-stop hos Cykelmagneten i Falkenberg landade vi in på Simstadion i Halmstad och avnjöt en välkryddad kycklingsallad under det att Pedda gick igenom eftermiddagens simpass. Pedda är kung på att bygga swim-fitness för långdistans. Han jobbar mycket med klockan som redskap och att vi som simmar skall hitta idealfarter att ligga på i de krävande serierna.
Nivån på innehållet i den gigantiska godisskålen sjönk fort och jag tror att det var sockertörstande triathleter som satte sig vid en härlig hamburgarbuffé. Till min stora förvåning blev det mat över trots att både Christoffer och Kristin satt vid bordet. Jag la mig sist i huset och kan intyga att det snarkades friskt bakom många dörrar.
Lördag 25/7
Lördag morgon inledde vi med frukost på Hotel Tylösand.
Magisk utsikt från matsalen och hur mycket gott som helst på buffébordet tillsammans med gott kaffe grundade väl för Markus Stålboms löpskolning längs Prins Bertils stig. Många kloka ord och nyttiga övningar med avslappnade vrister, osprätt grus och stark bål.
Lunchen avnjöt vi utomhus samtidigt som vi laddade för två träningspass till. Simpasset i simstadion innehöll mer idealtidssimning och dessutom ett inhopp av SK Laxens chefstränare som skall få lite mer tid på sig till nästa år att utveckla teknikresonemanget.
Ett snabbt klädbyte senare var vi 18 triathleter på väg norrut mot gamla E6'an. Vid avtagsvägen mot Kvibille delade vi oss och ett gäng fortsatte direkt mot Getinge/Steninge och ett annat tog sikte på Slättåkra.
Jag hade ritat om rutterna jämfört med i fjol och kan säga att jag är riktigt stolt över vägvalen. Vägen mellan Gräsås och Asige längs med Suseån är nog den vackraste jag kört på.Cyklingen med långa gruppen var det roligaste, busigaste och tokigaste jag varit med om. Att introducera begreppet "skyltspurter" är alltid förenat med viss risk. Jag har aldrig tidigare varit med om att man börjar en skyltspurt vid skylten "Asige 8"... Detta fenomen gav såklart utrymme för både skratt och gråt - mest gråt hos Tobbe på linjehoj när han gång efter annan blev frånåkt. Gänget som körde korta rundan fick en gudomlig fika på Göstas Café i Steninge.
Söndag 26/5
Fantastisk morgonjogg längs Prins Bertils stig ut och via Tylösands golfbana hem. Hotellfrukost och en snabb gemensam städinsats, cykelpreparering, gruppfoto och iväg. Vi hade nog en fördelning mellan motvind, sidvind och medvind på 75, 20, 5...särskilt norr om Varberg.
Tack gänget för era fantastiska insatser under lägret - har du något du vill dela med dig av så gör gärna det i kommentarsfältet här nedan.
Vi ses i sommar!
/L
yr.no spådde regn, regn och regn. SMHI lovade regn, regn och regn. Jag började förbereda mig för en blöt helg med kalla och frusna lägerdeltagare. Gore Tex-jackan var framme och likaså de långa vita vintertightsen med windstopper - de jag ser ut som något hämtat ur Star Wars i.
West Coast Training Camp 2013 blev det bästa lägret jag arrat hittills. Underbart väder, nyfikna och entusiastiska deltagare, storartade tränarinsatser och en fantastisk supportcrew.
Fredag 24/4
Med besök från både Oslo och Åkersberga som jag inhyst på Hotell 11 rullade vi mot ICA MAxi 06:30 för att hämta upp Långedragsfolket i Kungsten 06:40. Redan här verkade det vara trevligare med samtal och konversation än cykling så jag fick dra lite extra i kopplet. Efter kort introduktion rullade ett träningssuget gäng söderut mot Hallands öppna landskap.
Statoil i Varberg är ett säkert vattenhål på vägen söderut. De har gott kaffe och jäkligt trevlig personal. Just i fredags var dock deras kunder mindre trevliga. Jag stod utanför entrén när en herre i snickarkläder kommer ut fräsandes något om"jävla cyklister" varvid jag frågar om han var förbannad. Han låter då meddela att han minsann inte har tid att stå i kö för att få skita och han passar på att fråga om jag skall ha bajs på mig. Underbart sur kille... Hans humör blev inte bättre när jag högt konstaterade att han inte verkar vara så blyg av sig och därför kanske kan nöja sig med att hasa ner brallorna i dikeskanten. Samtidigt som mannen med lätt spänd kroppshållning och tå-aktig gångstil drog sig mot McDonalds hörde jag bara mer mummel om cyklister.
 |
| Gott gäng efter gott kaffe i gott väder! |
Nivån på innehållet i den gigantiska godisskålen sjönk fort och jag tror att det var sockertörstande triathleter som satte sig vid en härlig hamburgarbuffé. Till min stora förvåning blev det mat över trots att både Christoffer och Kristin satt vid bordet. Jag la mig sist i huset och kan intyga att det snarkades friskt bakom många dörrar.
Lördag 25/7
Lördag morgon inledde vi med frukost på Hotel Tylösand.
Magisk utsikt från matsalen och hur mycket gott som helst på buffébordet tillsammans med gott kaffe grundade väl för Markus Stålboms löpskolning längs Prins Bertils stig. Många kloka ord och nyttiga övningar med avslappnade vrister, osprätt grus och stark bål.
Lunchen avnjöt vi utomhus samtidigt som vi laddade för två träningspass till. Simpasset i simstadion innehöll mer idealtidssimning och dessutom ett inhopp av SK Laxens chefstränare som skall få lite mer tid på sig till nästa år att utveckla teknikresonemanget.
Ett snabbt klädbyte senare var vi 18 triathleter på väg norrut mot gamla E6'an. Vid avtagsvägen mot Kvibille delade vi oss och ett gäng fortsatte direkt mot Getinge/Steninge och ett annat tog sikte på Slättåkra.
Jag hade ritat om rutterna jämfört med i fjol och kan säga att jag är riktigt stolt över vägvalen. Vägen mellan Gräsås och Asige längs med Suseån är nog den vackraste jag kört på.Cyklingen med långa gruppen var det roligaste, busigaste och tokigaste jag varit med om. Att introducera begreppet "skyltspurter" är alltid förenat med viss risk. Jag har aldrig tidigare varit med om att man börjar en skyltspurt vid skylten "Asige 8"... Detta fenomen gav såklart utrymme för både skratt och gråt - mest gråt hos Tobbe på linjehoj när han gång efter annan blev frånåkt. Gänget som körde korta rundan fick en gudomlig fika på Göstas Café i Steninge.
Söndag 26/5
Fantastisk morgonjogg längs Prins Bertils stig ut och via Tylösands golfbana hem. Hotellfrukost och en snabb gemensam städinsats, cykelpreparering, gruppfoto och iväg. Vi hade nog en fördelning mellan motvind, sidvind och medvind på 75, 20, 5...särskilt norr om Varberg.
Tack gänget för era fantastiska insatser under lägret - har du något du vill dela med dig av så gör gärna det i kommentarsfältet här nedan.
Vi ses i sommar!
/L
Kommentarer
Skicka en kommentar