Jagad i Säter

Tävlingspremiär i Sverige är lite speciellt. Förra året var premiären Göteborgs Triathlon och jag skaffade mig helt otippat mandatet att ställa mig överst på prispallen. Så fortsatte det ju genom majoriteten av deltävlingarna under 2009 så det var ju med skapliga förväntningar jag drog på mig våtdräkten i Säter. Då såg jag honom, och modet gick som ett blysänke rätt ner i botten...Fredrik Haglund och hans röda Trek Equinox med en massa siffror efter. Redan nu gav jag bort segern....Vafaaaaaan gör han här...? Iväg på simningen som tvåa och upp som trea efter lite strul med att hitta dragkedjan. Jag vill likt gamla Rallygänget passa på att utfärda en varning...man skall INTE ha vaselin på utsidan av glasögonen, alltså inte vaselin just där när man skall tävla i triathlon för då rinner inte vattnet av glaset vilket får till följd att man inte ser ett piss framför sig över vattenytan - så alltså igen - INGET vaselin på simglasögon. Ny taktik med cykelskorna fast på hojjen sparade ett par sekunder i T1 men shit va tunga ben. Doktit med pisk av Haglund som jag cyklade jämt med både i Eskilstuna och i Hallstahammar förra året. Första löpvarvet var OK men sen tog backarna rätt friskt musten ur Rosencrantz som tillslut lyckades släpa sig i mål som 4:a och missade därmed både Leksandsknäcket och Gustavskorven. JAg höll undan för Gary som jagade mig och jag HATAR faktiskt att bli jagad...om jag får jaga är jag björnstark - men att vara jagad - njäe tack! Säter i år blev en OK tillställning helt utan några ovationer så nu är det bara att bryta ihop och komma igen till Örserum.

Örebro - vad är det med denna stad? Det går ju hur många stories som helst om hur negativa och griniga invånarna är. Fint väder - ida´ ja´... osv. En hungrig barnfamilj svänger käckt in på McD för kaffe och Flurry. En av grabbarna i den rostiga Astran intill oss på parkeringen vevar ner rutan, pekar på min Wilier och skriker på ganska bruten iran-närkingska "Hörru, va kustar dendärava - vi satt härva å snacka om detva". Jag blev liksom lite ställd...och det enda jag fick ur mig var "Hurså - skall du sno den ellerva..." och sen lossade jag snabbare än en T2-transition framhjulet från den icke låsbara hållaren och stoppade in det i kofferten...man vet aldrig! Borde kanske be om ursäkt för min krasshet...han kanske bara gjorde en marknadsundersökning inför en kommande karriär som tempocyklist eller triathlete. Sorry, sorry!

När jag sen efter 20 (tjugo) minuter i en av de två öppna kassorna på McD med hög stämma utan konstlad ödmjukhet påtalade behovet av att öppna en kassa till blev jag ombed att "riiiiinga eeääägar'n"...jaha, varför då...men det fick jag inget svar på - bara ägarens telefonnummer. Jamen, kom igen och släpp hörnflaggan för helvete...om man är arbetsledare och ser att man har folk som stått i kö i 20 minuter så öppnar man väl själv en kassa?! Eller? Varför jag stod kön? Har man lovat Flurry med smarties så har man......den dribblar man inte bort kan jag lova!

Återkommer efter dialogen med "eeääägar'n"